Marina and the Diamonds får mig alltid på lite vilt humör. Sådär så att man vill ha på sig hjärtformade solglasögon och bleka hela håret blont och sjunga att näej you don’t love me ok big fucking deal (OBS: låttext från Starring Role inget argt påhopp) i retrohöga kjolar/shorts och små toppar.
Bör förmodligen inte bleka håret blont, skulle se tämligen knasig ut med mina asiatiska gener. Eller vem vet? Har ju alltid drömt om en blond page a la Angelica Blick. Det sägs att livets magi händer utanför sin comfort zone… to yolo or not to yolo, det är frågan.
Min favoritlåt av dom/henne/oklart vet inte riktigt, är den akustiska versionen av Lies. Texten är helt fantastisk och videon likaså.
