Häromveckan fick jag en kommentar om hur man bygger självförtroende, så tänkte svara på det här!
”Hej vackra Demi!
Jag har inte vetat vart jag ska vända mig, eller vem jag ska prata med angående mitt självförtroende. Jag skulle behöva lite tips om hur man kan bygga upp sitt självförtroende och sin självkänsla, efter att den ha blivit söndersliten bit för bit. Jag tänkte att du kanske är bra på sånt, och jag (och säkert många andra) skulle nog uppskatta ett sånt inlägg! En idé iallafall, hoppas du mår fint! kram.”
Hej vackra du och tack för komplimangen! <3 Är så ärad att du vänder dig till mig om råd, hoppas att det jag skriver hjälper dig en bit på vägen. Självförtroende är verkligen något man måste jobba stenhårt på och absolut inte bara kommer till en över natten. Mina allra bästa tips för grymt självförtroende är:
1. Var rak i ryggen. Håll upp hakan. Se folk rakt i ögonen. Skaka alltid händer förvånansvärt hårt (utan att mörda den ena parten) och presentera dig i en hög tydlig röst. Det här är nästan lite A och O, kroppsspråk som säger ”jag är självsäker” vid ett första intryck kan betyda väldigt mycket för den kommande relationen. Om dom du har runtomkring dig ser på dig som självsäker, varför skulle du då inte?
2. Omge dig BARA av människor som uppskattar dig och ser upp till dig. Alla människor som du känner att du ger mer än vad du får av är det bara att säga adjö till. Den här punkten borde typ finnas med på alla listor till nästan allt, den kanske känns rätt uppenbar men det är såå enkelt att hänga med folk man mår dåligt med ofta.
3. Välj kompisar som har högt självförtroende. Nästan hela mitt självförtroende kommer från mina vänner (och familj) som själv har visat exempel på hur mycket bättre och enklare livet är om man bara tror på sig själv och tycker att man själv är bra. Och VIKTIGT: vänner med lågt självförtroende tenderar att dra ner andra vänner med lika lågt självförtroende. En vän med lågt självförtroende svarar (enligt mina erfarenheter) med en opeppande kommentar om du mår dåligt istället för något bra. Till exempel om du skulle skriva ”åh jag har en sån himla dålig dag känner mig så himla ful och oälskad”, så vill du ju hellre höra ”du är den vackraste vännen jag har och vi ska ta över världen ihop, nu kommer jag över med bullar så får du berätta allt” istället för ”åh JAG MED min dag har varit värre jag känner mig också så ful”. <dumpa dessa vänner för man mår inte bättre av att hela tiden bolla negativa tankar fram och tillbaka.
Dom bästa vännerna jag har vågar jag knappt skriva att jag känner mig ful till (ibland gör man det vem fan gör inte) för att jag vet att dom mer eller mindre skulle skriva noveller om hur inte ska se på mig själv på det sättet. Det är ju det bästa, för då skiter man i att snacka om onödiga negativa saker med folk och kanske till slut kommer fram till att man var rätt så jävla snygg den dagen ändå. Om du mår genuint dåligt och vill lasta av dig ska du ju dock självklart prata med dina vänner, men att bara mata negativitet är aldrig bra.
4. Ta bara åt dig av den kritiken som är befogad. Att din familj kommer hem och är sur över långa dagar på jobbet och tar ut det på dig när du inte tömt diskmaskinen är egentligen inte något att bli ledsen och känna sig värdelös över (<jag i ett nötskal när jag har mens). Lyssna på det som är viktigt! Om något påpekar något om ditt utseende kan du plocka upp den kommentaren med dina två små fingrar och lägga ner den i botten av toan nästa gång du är skitnödig.
5. VÅGA. Du kommer aldrig få något om du inte försöker ta det. Att avstå från något bara för att du inte vågar är som att säga nej till gratis efterrätt. Dumt, dumt och dumt. Du klarar allt du tar dig an (tänk vettigt dock, typ inte att du ska bli ihop med nån annans snubbe eller smälla till en ordningsvakt på käften fem i fem utanför klubben).
Lycka till och tusen kramar, hoppas att mitt babbel var till någon hjälp och glöm inte bort att ni är fantastiska.
